måndag, augusti 22, 2005

Liberal sandlåda

Eftersom min blogg har urartat till en liberal sandlåda vill jag bara klargöra ett par saker:

1. Jag har ett liv. Jag jobbar, pluggar, är politiskt aktiv, tränar och har sociala relationer. Det innebär att jag inte har tid att hänga vid datorn 24-7 med hink och spade i högsta hugg.

2. Jag skriver inte mina blogginlägg för att få chansen att besvara dumma frågor. Jag diskuterar gärna men pajkastning står inte så högt på min önskelista. Vissa inlägg har till och med varit svåra att begripa, till exempel:

"Precis som man inte ställer samma krav på en person som lider av Darwins syndrom [min kursivering] som på en normal person, så ställer inte vänstern några krav på invandrare."

Darwins syndrom? Vad ska man kalla detta ? En "liberal slip"? Och om det är svårt att förstå mitt språk, som till exempel ordet "retorisk" finns det utmärkta nätlexikon att tillgå.

Jag hoppas verkligen inte att jag härmed skrämmer bort alla små "liberaler" från min blogg. Ni är varmt välkomna. Det är bara roligt att ha er här (och jag kan inte nog poängtera att betoningen ligger på bara...). För att muntra upp er slänger jag in en bild jag tror ni kommer att gilla. Vem vet, kanske en inspirationskälla för kommande valkampanj? Hopp och lek!




FREEDOM!!!

"Jag kommer att rösta på ett feministiskt parti!"

Inga planer för tisdagkvällen? Kom till Kafé Marx! (Har saxat följande från vänsterpartiets hemsida)

Tisdag 23 augusti
Samtal om porr
Höstens första träff i Vänsterpartiets Storstockholms föreläsningsserie "Jag kommer att rösta på ett feministiskt parti!"
Lisa Nilsson leder ett samtal om porr mellan Tora Breitholtz från Ung Vänsters förbundsstyrelse,Josefin Brink från Vänsterpartiet Storstockholms kvinnopolitiska utskott och Ingrid Fiskaa från centralstyrelsen i norska Sosialistisk Venstreparti.
Tid och plats: ABF-huset Stockholm klockan 18.30
Arr: Vänsterpartiet Storstockholm, Ung Vänster Storstockholm och Vänsterns Studentförbund i samarbete med Vänsterpartiets Kvinnopolitiska utskott i Stockholm och ABF Stockholm.

söndag, augusti 21, 2005

Folkpartiet skiljer agnarna från vetet

Utifrån DNs rapportering ifrån Folkpartiets landsmöte urskiljer sig två ståndpunkter som bör ses som tongivande för en samtida svensk liberal politik:

1. Blattar är roten till allt ont. De har uppfunnit våldsbrott, sexuellt förtryck och utnyttjande av minderåriga. Dessa helt uppenbart nyanlända problem i vårt samhälle kan endast stävjas med hårdare tag och hot om utvisning. Dessutom är de lata och suger ut samhället. För att invandringen ska vara lönsam över huvud taget bör de tvingas till slavarbete i god (neo)kolonial anda! Det har fungerat förr!

2. Minskade klassklyftor är ett hot mot varje liberal utopi! Inför därför betyg på lågstadiet så att det så tidigt som möjligt blir tydligt vilka som har rätt förutsättningar och vilka som ska skrämmas bort från den akademiska världen. Eftersom det är skillnad på folk och folk kröns denna i allra högsta grad liberala strategi med förslaget om att barn ska kunna ställas inför rätta, så att de inte kan jiddra till sig en klassresa eller (socialt) medborgarskap.

lördag, augusti 20, 2005

Mästaren och Margarita

Såg ett inslag på kulturnyheterna igår om en ny rysk filmatisering av Michail Bulgakovs Mästaren och Margarita. Väntar med spänning (och viss oro över att bli besviken, det ska erkännas). I vilket fall som helst är det roligt att rysk film fått ett uppsving. Om ni till exempel missat Andrei Zvyagintsevs Återkomsten rekommenderar jag den varmt.

torsdag, augusti 18, 2005

Extremfeministen Kristina Axén Olin

Kristina Axén Olins förslag om att kastrera våldtäktsmän känns ungefär lika fräscht som en återuppstart av Rasbiologiska institutet. Människosynen som avslöjas fullkomligt osar av den nya borgerlighetens livsfarliga blandning av kortsiktig nyliberalism och människofientlig konservatism. En sterilisering är ett kirurgiskt ingrepp som stryper testosteronproduktionen och helt enkelt gör mannen till "mindre man". Enligt Axén Olins biologistiska människosyn reduceras alltså sexualiserat våld till symptom på sjukdomen testosteron utan några som helst kopplingar till samhälleliga maktförhållanden. I egenskap av testosteronbärare fråntas män allt ansvar för sina handlingar men också alla rättigheter och skyldigheter i egenskap av handlande, tänkande, empatiska, ansvarsfulla varelser. Var det någon som sa "män är djur"?

onsdag, augusti 17, 2005

Batman Begins - mer samtidsdokument än hjärndöd underhållning

Efter en tids hysteriskt arbetande, studerande och sjukdom är jag tillbaka. Håll i hatten och ta emot!



En av årets mest intressanta filmer är utan tvekan Christopher Nolan´s Batman Begins. Inte för att den är särskilt vacker, otäck eller välgjord. Den är visserligen alla tre men inte på något ovanligt vis. Den är dessutom ganska förutsägbar, som de flesta amerikanska actionfilmer. Precis som Wag the Dog träffade mig som ett knytnävsslag i solar plexus efter sviterna av Bill Clinton och Kososvokriget, känns Batman Begins skrämmande aktuell efter sommarens nyhetsrapporteringar från ett vettskrämt(/uppskrämt) London. Batman Begins är sevärd för att den har något att säga om vår samtid.

Amerikansk actionfilm är enligt mig en oerhörd underskattad filmgenre. På grund av (tack vare?) sin enorma budget, publik och kommersiella genomslagskraft degraderas den gärna till att vara tom på budskap. I själva verket vill jag påstå att dessa filmer ofta bjuder på mängder av betydelser. Amerikansk actionfilm vill sälja ett budskap till så många biobesökare som möjligt så trovärdigt som möjligt (det vill säga så pass trovärdigt att publiken är villig att betala för budskapet). Detta innebär inte att genrens framställningar av relationer och maktförhållanden avseende till exempel kön, klass och etnicitet är generellt sett överensstämmande med någon typ av "verklighet". Den är helt enkelt kommersiellt gångbar, tillverkad för att tilltala en antagen grupp, ju större desto bättre, att sälja, skapa och återskapa. Den är en vara, men en vara som berättar oerhört mycket om vår samtid.

Amerikansk actionfilm kan sjuda av betydelser och subversivitet. Det är möjligt att se Paul Verhoevens Starship Troopers som en fartfylld krigs/scififilm men om man skrapar på ytan är den en satir som återupprepar västerlandets rasistiska andravärldskrigspropaganda i globaliseringens och neokolonialismens tidevarv på ett oerhört träffsäkert vis. David Finchers Fight Club kan säkert bjuda på två timmars hjärndöd underhållning men innehåller radikal kritik gentemot senkapitalismen och samtida mansideal. Västvärldens mest kapitalstinna produkter är inte bara de mest spridda, de är även de mest definierande.

Figuren Batman/Bruce Wayne skapar en oerhörd ambivalens hos mig. På ett sätt är han avskyvärd. Ett ytterligare led i den västerländska myten om den gode kapitalisten. Batman har inga superkrafter. Han verkar genom sina materiella tillgångar med ett onyanserat hat mot kriminella som största drivkraft.

Å andra sidan är han underbar. Batman har allt en människa i det senkapitalistiska samhället kan önska sig, men han riskerar likväl sitt liv om och om igen. Han har inget behov av att rädda sitt eget skinn utan drivs av empati eller om man vill - solidaritet (även om undertecknad anser att han säkert kunde stoppa alla sina miljoner i bättre behövandes fickor om han handlat efter solidaritet...). Kampen definieras inte av några biologiskt medfödda - eller föreställningar om biologiskt medfödda - egenskaper, utan av hans handlingar.

Batman Begins har blivit totalsågad i USA men höjd till skyarna av en relativt samlad europeisk kritikerkår. Jänkarna tyckte inte att filmen var tillräckligt rolig och säkert hade man hoppats på en flirt med den tidiga gotiska sagostämningen signerad Tim Burton. Christopher Nolans Batman är mörkare och råare med tydliga referenser till Frank Millers seriefigur. Han drivs av skuldkänslor, hämndbegär och framförallt rädsla. I ett geografiskt obestämbart beläget kloster (Kina? Tibet? Nepal?) fär Bruce Wayne lära sig att kontrollera sin rädsla för att överleva, men också att kontrollen av andras rädsla är nyckeln till makt. Ett budskap som mängder av samtida - och framlidna - författare och intellektuella skulle kunnat relatera till, från W S Burroughs till Michel Foucault och Gilles Deleuze. Dessa "klosterbröder" förvandlas sedermera till Batmans ärkefiender då det visar sig att de är ute efter att förgöra Gotham City. Både terrorister och kapitalister har samma livsfilosofi i Batman Begins. Överlev genom att kontrollera din och andras rädsla. Skillnaden mellan dem är att terroristen - oerhört onyanserat beskrivet - skyller världens ondska på ekonomisk fördelning, kapitalisten - lika onyanserat - på kriminellas inneboende ondska. Vem som vinner kampen behöver jag kanske inte avslöja.

Budskapet är till syvende och sist kristallklart. Kontrollera din egen rädsla så att du inte fruktar något och inte känner något. Låt dig själv förvandlas till din värsta mardröm så att du vet att du gör rätt intryck. Drivs du dessutom av rent personliga skäl, som hämnd är du en bra bit på väg. Den som skräms bäst har mest makt. Eller som Bruce Wayne´s far säger till sin son i början av filmen:

"The scary creatures are the most frightened of them all."